Olika räntor

Dela

Idag finns det en mängd olika lån där ute och minst lika många räntor att hålla reda på. Att hålla reda på alla olika räntebegrepp och veta vad de innebär är därför inte det lättaste, särskilt inte om man är ny i lånevärlden.

Vi har därför sammanställt en ränteguide som vi hoppas kan komma väl till hands när du väl stöter på begrepp som till exempel dröjsmålsränta och effektiv ränta i framtiden.

Ränteguide

Dröjsmålsränta

En dröjsmålsränta är den ränta som måste du måste betala om du inte har möjlighet att betala tillbaka ditt lån som avtalat. Denna straffränta börjar vanligtvis gälla direkt efter att lånets förfallodatum passerat och därför bör du försöka betala tillbaka lånet så snart som möjligt för att undvika större kostnader.

Effektiv ränta

Den effektiva räntan har du säkerligen hört talas om någon gång. Detta är kanske den mest kända räntan när man talar om lån och syftar på lånets räntekostnad under ett års tid, plus de övriga avgifter lånet är belagt med. Den effektiva räntan är ett vanligt mått att använda när det gäller att jämföra privatlån.

Fast ränta

En fast ränta är (som du säkert kan lista ut) oföränderlig, vilket gör den till den rörliga räntans motsats. Vid till exempel ett smslån är räntan alltid fast.

Inlåningsränta

Inlåningsränta syftar till den sparränta som banken erbjuder de kunder som valt att placera sitt kapital i ett sparkonto hos banken. Banken lånar med andra ord kundernas pengar och måste därför betala ränta för detta lån.

Låneränta

En låneränta är den avgift banken tar för att låna ut sina pengar till privatpersoner och företag.

Månadsränta

Vad en månadsränta innebär är inte särskilt svårt att lista ut. Det är nämligen den ränta som du betalar varje månad för ditt lån och månadsränta är ett vanligt mått att använda sig av när det gäller lån med en kortare löptid, som till exempel smslån.

Nominell ränta

Nominell ränta syftar till den ränta som ditt lån har under ett års tid. Denna ränta är inte att förväxla med effektiv ränta, då den nominella räntan inte tar hänsyn till lånets övriga avgifter utan endast räntekostnaden.

Realränta

Detta är den årsränta som blir kvar om man räknar bort eventuell påverkan av inflation. Det är dock sällan detta mått används eftersom man i förväg inte kan veta hur realräntan kommer att se ut.

Referensränta

En referensränta motsvarar föregående års styrränta och fastställs av Riksbanken en gång i halvåret. Denna räntesats påverkar bland annat vilken dröjsmålsränta som gäller (dock kan dröjsmålsräntan kan variera en hel del mellan olika långivare).

Reporänta

Reporänta kallas den ränta som Riksbanken tar när de lånar ut pengar till övriga banker. Det är med andra ord den ränta som bankerna måste betala för sina lån och därmed speglas även reporäntan i de räntor som banken i sin tur tar när de lånar ut pengar till sina kunder.

Rörlig ränta

En rörlig ränta är motsatsen till en fast ränta och innebär att räntesatsen kan förändras under tid. Den kan både höjas och sänkas under lånets löptid. Ofta kan man välja mellan en fast och en rörlig ränta, i synnerhet när det gäller bolån. Om du väljer en fast ränta amorterar du exakt samma belopp varje månad men om du väljer en rörlig ränta kan ditt amorteringsbelopp antingen höjas eller sänkas varje månad beroende på vilken ränta som gäller.

Sparränta

Sparränta är detsamma som inlåningsränta.

Statslåneränta

Denna ränta, som även kallas den riskfria räntan, baseras på statens genomsnittliga upplåningsränta. Statslåneräntan används främst när det gäller beräkningar av till exempel avkastningsskatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton.

Styrränta

Styrränta är detsamma som reporänta.

Utlåningsränta

Utlåningsränta är detsamma som låneränta.

Årsränta

Årsränta är detsamma som nominell ränta.